Opinionsblogg

Det var skit, men det var bra skit

Nej jag har inte skrivit något på typ två veckor. Det är det som händer när jag bestämmer mig för att göra något: jag gör det inte. Men det är sånt som händer. Varje gång. Händer det. Nåväl! Låt oss prata om EM.
 
 

EM är slut! Portugal vann! Allt är uppochner, helvetets käftar kommer öppna sig och svälja oss alla för att sedan spotta ut oss ur den här mardrömmen. Vad hände med bra fotboll? Bästa laget vinner? Vad hände med rättvisan?
Ingenting gick som det skulle, och det är det vackraste av allt. Den här turneringen var skit, men det var ba skit.
 
Portugal vann. Fucking Portugal. Så ovärdigt, och samtidigt så vackert. Att se Ronaldo gråta och bäras av efter 20 minuter för att sedan få lyfta pokalen var kanske det bästa som kunde hända. Man fick känna sin skadeglädje och skratta åt honom, men också ändå unna honom att han fått vinna någonting med landslaget. En perfekt mix.
För att inte tala om att unna landet en seger. En ny mästerskapsvinnare! Alltid uppskattat av en sån som jag.
 
Men det bästa av allt i finalen var att Eder fick göra det avgörande målet. Fucking Eder. Han var inte ens den bästa Eder i turneringen, men han avgjorde finalen. Målet i sig var ändå värdigt en final, det var snyggt nog, men det gjordes av Eder. Den sämsta spelaren att avgöra ett mästerskap sedan Angelos Charisteas, och till och med han var nog bättre egentligen.
Ironiskt nog var även Frankrikes bästa spelare i finalen deras sämsta i hela truppen, ingen annan än Moussa Sissoko. Moussa fucking Sissoko. Mannen som släpat sig igenom X antal säsonger för Newcastle utan att göra ett skvatt, fotboll är sjukt. Finalens bästa spelare spelar i The Championship nästa säsong. Ja, jag vet att Pepe var bättre, men det är inte en lika bra story.
 

Så vad tar vi med oss från den här turneringen? Vad kommer vi minnas om 20 år? Vad kommer vi berätta om får våra barnbarn, förutom att Sveriges bästa spelare någonsin skämde ut sig tillsammans med resten av laget genom att göra landets kanske sämsta turnering någonsin.
Här är en lista med mina höjdpunkter.
 
Gabor Kiraly
Han slog rekord som EMs äldsta spelare genom tiderna, men behandlade ästerskapet som om han vore tolv år gammal. Med mjukisbyxor och totalt ponglösa tricks och finter var han hela turneringens kanske mest sevärda spelare.
 
 
Island
Framgångssagan är ett faktum. Lasse Lava tog med sig hela Islands population på ca 250 personer till Frankrike och de skapade kaos. Det största avtryck de lämnade var deras sjuka hejarklacksramsa som de snott av Lech Poznan och som vi alla kommer att hata om ett par veckor när varenda klubblag i Europa försöker claima den som sin egen.
Island lämnar turneringen som den största överraskningen, och som det enda laget som gjorde mål i samtliga av sina matcher. Áfram Ísland!
 
Lasse Lagerbäck blir (lite för) personlig
När man talar om trollen så måste jag ju nämna Lagerbäcks högst oväntade personliga utspel. Han fick frågan hur det kändes att gå så långt och dessutom vinna mot England och svarade: "It's a great feeling. You can't really compare it, but if I have to compare it I would say it's a feeling of great release. You know like when you feel a release sometimes, but it's been a long time for me though you know."
Lasse du är het, du är älskad av varenda islänning, och du är arbetslös. Njut av festen.
 
Hal Robson-Kanu
Kronan på verket på Wales fantastiska turnering var Robson-Kanus fantastiska mål. Med den bästa Cryuyffvändingen sedan Cruyff satte han sig i så mycket tid och rum att de skulle kunna vara en annan dimension, medan han samtidigt skickade tre belgiska försvarare så långt upp på läktaren att de borde få gå nakna på Kings Landings gator. Shame. Shame. Shame.
 
Förbundskaptensaction
Föga anade vi att när Jogi Löw dök upp till första matchen i en bajsbrun t-shirt att det bara var en försmak på vad som skulle komma. Han kom, han kliade, han luktade.
Samtidigt på en annan bänk så spelade Antonio Conte mer fotboll än hela det italienska landslaget tillsammans. Han sparkade bort bollar och hoppade upp på avbytarbås. Han skrek till och med "Jag ska mörda er, jag ska mörda er" till sina egna försvarsspelare. Som en äkta italiensk gentleman.
 
Will Grigg
Utan att spela en enda minut så blev han hela EMs mest ikoniska spelare tack vare den fantastiska låt han fått uppkallad efter sig. Så bra är den, att när de nordirländska fansen vägrade lämna Parc des Princes efter att de blivit utslagna mot Wales, så bestämde sig funktionärerna på arenan att dra igång den i högtalarna så att alla kunde sjunga med. Will Grigg's On Fire. https://www.youtube.com/watch?v=GfYRx6Wb4Mo
https://www.youtube.com/watch?v=vUlSmCGj1r8
 
Erkan Zengins röv
När vi trodde att Sveriges hög av skit inte kunde bli större så byttes Erkan Zengin in mot Belgien. Med sin första touch i matchen, och i hela EM, styrde han in Radja Nainggolans skott i eget mål och Sverige förlorade med 1-0. Erik Hamrén kan sin skit. Heja Sverige.
 
 
 
Allmänt märkliga händelser
Schweizarna hade fler hål i sina tröjor än sina ostar mot Frankrike, Albanien gick vidare och förlängde sina diplomatiska provisionspass och sen gick de inte alls vidare, Ozan Turfan bestämde sig för att fixa håret istället för att blockera Luka Modrics skott som gav Kroatien ledningen mot Turkiet, Ronaldo kastade en reporters mikrofon i sjön, Vedran Corluka spelade ett antal matcher i badmössa, en spelarmaskot photobombade Portugals lagfoto och det hela slutade med att finalen togs över av miljontals malar. Kanske borde fransmännen anat oråd när Les Fleurs du Mal började utspela sig över Paris himmel, och ett svart moln av flygfän hopades i luften. Någon hade släpt lös de ondas blommor över hela mästerskapet.
 
 

Här skulle jag kunna presentera ett turneringens lag eller liknande, men låt oss vara ärliga, det här europamästerskapet i fotboll handlade inte om fotboll. Fotbollen var varken särskilt vacker, välspelad eller underhållande. Samtliga stornationer underpresterade, och vore det inte för ett par skrällar hade FotbollsEM 2016 varit glömt och begravet om bara några år. Den här turneringen handlade inte om fotboll, utan det mesta runt omkring. Och det blev underhållande till slut, när man räknar in hela spektaklet. Det var inte särskilt bra.
Det var skit. Men det var bra skit.
 

Kommentarer

Kommentera