Opinionsblogg

Sluta appropriera min kultur!


 
Hej vänner! Det var en vecka sedan sist. Vad har hänt sedan dess? Jag har klippt mig. Härmed tar jag en paus i mitt intesiva pluggande för att skriva lite. Ni kan ställa frågor om fornborgar, reliefspännen och odalhögar i kommentarerna nedan. Men nu till det väsentliga.
 

 
I våras så blev jag diagnosticerad med autismspektrumstörning, eller som det heter i folkmun, aspergers syndrom, eller som tuffa högstadiekillar säger, jävla bög. De säger alltid jävla bög.
Det är spännande att få en diagnos. Just i den stunden när man sitter i en fåtolj som är mer insjunken än Leif GW Persson, ens psykolog som känns betydligt snyggare än hon egentligen är tar av sig glasögonen och säger: "Ja det är som i misstänkte, att du har aspergers". Och jag satt där och funderade, och kände att jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera på det, eftersom att jag har aspergers. Vilket dilemma.
 
I en annan helt orelaterad händelse så öppnade en daglig verksamhet ett par undra meter från där jag bor för ett par månader sedan. För de som inte vet är daglig verksamhet ungefär som ett dagis för vuxenmongos och samhällsoutcasts som jag, som inte klarar av att ha ett riktigt jobb på grund av att de är för weird. Jag själv ligger någonstans på gränsen.
Ibland när jag är ute och går så möter jag de som "jobbar" där. Vi går förbi varandra på trottoaren, och jag våra blickar möts. De ser min färgglada mössa och min skidjacka som jag använder trots att jag inte åker skidor, och i deras ögon kan jag se vad de tänker. Att jag är en av dem. Likt de gröna små gubbarna i Toy Story så drar de in mig i sitt gäng, men jag är inte helt säker på att jag bör vara där. Även om jag ju trots allt är en av dem. Åtminstone lite grann.
 
 
Det märkliga är att samma sak händer när jag går i i de extremt trendkänsliga hipsterkvarteren på södermalm. Människan på gatan ger mig samma blick. Att jag är en av dem. Hur kan det komma sig? Vad är kopplingen?
 
Och då slog det mig. Kulturell appropriering. Hipsters har tagit den autistiska kulturen och gjort den till sin. Varför är det ingen som har sagt något? Försöker media mörka detta? De mest politiskt bajsnödiga människorna i Sverige, de som skriker högst när vita människor twerkar, käkar pizza och klär ut sig till indianer på maskerad, de är inte ett dugg bättre själva. Vi måste prata om den autistiska approprieringen.
 
 
Hörrni hipsters! Sluta ha intressen som är smalare än era jeans, det är vår grej! Vad vet ni om att bygga modelljärnvägar och färgsortera alla sina kläder?
Vi autister var först med stickade tröjor och tveksamma frisyrer. Vi var först med illasittande jeans och att ha en mössa som sitter snett på huvudet. Min Legolandtröja är inte ironisk!

Kommentarer

Kommentera