Blogg

Nej Jonas Gardell, humor är INTE politik

Ibland är det svårt att undvika idioti i vardagen. Man kanske råkar scrolla förbi en gammal klasskompis från högstadiet som skriver något härligt svennebananrasistiskt inlägg i facebookgruppen "Värmdöbors alla åsikter". Man kanske går in på Aftonbladet.se och tror att det ska finnas en riktig artikel. Och ibland så tittar man på tv och råkar se en trailer för Min Sanning med Jonas Gardell på SVT.
 
Först kör han bara sitt vanliga ointressanta pladder, men plötsligt mitt i alla floskler om Gud och att vara en bra medmänniska så dyker det upp en sägning. Ett kort, kort utklipp som får mitt blod att koka. De tre små orden som förminskar allt jag och mina kollegor gör. "Humor är politik". Humor är givetvis INTE politik. Humor kan såklart vara politisk, men det betyder absolut INTE att humor = politik. Det är inte så ordet "är" fungerar.
Skärp dig Jonas.
 
 
 
 
Men det är inte bara Jonas fel såklart. Det är lätt att glömma bort efter som att han är så upphöjd i Sverige, att han egentligen är en galen man. Man tänker inte alltid på hur fullkomligt sinnessjukt det är att vara kristen och att faktiskt tro på Gud på riktigt, och det verkar inte ens påverka synen på herr Gardell eftersom han höjs till skyarna av allt och alla som något typ av övermänskligt sanningsorakel. Missförstå mig inte, jag hatar ateister precis så mycket som alla andra, eftersom att de är douchebags och översittare, men att vara troende är ändå något som inte riktigt skriker intelligens. Han är säkert duktig på att skriva böcker och sånt, men han är sannerligen inte den omnipotenta varelsen han ibland målas upp som.
 
Nog med personangreppen nu, och så går vi istället till själva kärnproblematiken med detta uttalande. 
För oavsett om man tycker att Jonas Gardell är rolig eller inte, så är det direkt skadligt för hela Sveriges humorindustri att påstå att humor är politik. Det är förmodligen inte hans avsikt att försöka göra ner svensk humor med sina uttalanden, men de hjälper garanterat inte. För att om vi som humorister i Sverige vill att humor ska få ta större plats i samhället och få någon typ av vag legitimitet, så är det absolut viktigaste att humor får vara just humor. Inte politik, inte samhällskritik, inte satir, utan bara humor. Trams och flams.
 
Jag är inte emot politisk humor, jag tycker ofta att det är väldigt roligt, och det bidrar med mycket till humorscenen. Att det sedan även ger något till samhället i övrigt är en ren bonus.
Om humorn inte får stå på sina egna ben så kommer humorn aldrig att ta sig framåt. Att göra humorn fin genom att kalla den för andra saker än humor är inte rätt väg att gå om man vill lyfta upp humor i sig, tvärtom så är det att göra humor en stor björntjänst. Det leder bara till en typ av segregering mellan fint och fult, där en föreställning med mörker, djup, allvar eller samhällskritik ses som bättre och mer värd än "The Äta Bajs Tour", och så är det givetvis inte. Ett gammalt hederligt runkskämt är precis lika mycket värt som den mest "on point" satiriska spaning du kan komma på. Mr. Bean har samma existensvärde som både The Daily Show och Last Week Tonight och alla andra crediga talkshows där ute.
 
Humor är inte politik, humor är humor.
 
 
 

Mest lästa inläggen

Jonathan Tengwall

Nej Jonas Gardell, humor är INTE politik

Ibland är det svårt att undvika idioti i vardagen. Man kanske råkar scrolla...

Jonathan Tengwall

Sluta appropriera min kultur!

Hej vänner! Det var en vecka sedan sist. Vad har hänt sedan dess? Jag har k...

Jonathan Tengwall

Det mest autistiska jag någonsin har gjort

Hej vänner. Det var ett tag sedan sist. Men nu till det viktiga. Igår natt ...

Jonathan Tengwall

Brist på drivkraft är det yttersta beviset för drivkraft

Jag är arbetslös. Det innebär att jag har spenderat mycket tid med att gå i...

Blogg

Sluta appropriera min kultur!


 
Hej vänner! Det var en vecka sedan sist. Vad har hänt sedan dess? Jag har klippt mig. Härmed tar jag en paus i mitt intesiva pluggande för att skriva lite. Ni kan ställa frågor om fornborgar, reliefspännen och odalhögar i kommentarerna nedan. Men nu till det väsentliga.
 

 
I våras så blev jag diagnosticerad med autismspektrumstörning, eller som det heter i folkmun, aspergers syndrom, eller som tuffa högstadiekillar säger, jävla bög. De säger alltid jävla bög.
Det är spännande att få en diagnos. Just i den stunden när man sitter i en fåtolj som är mer insjunken än Leif GW Persson, ens psykolog som känns betydligt snyggare än hon egentligen är tar av sig glasögonen och säger: "Ja det är som i misstänkte, att du har aspergers". Och jag satt där och funderade, och kände att jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera på det, eftersom att jag har aspergers. Vilket dilemma.
 
I en annan helt orelaterad händelse så öppnade en daglig verksamhet ett par undra meter från där jag bor för ett par månader sedan. För de som inte vet är daglig verksamhet ungefär som ett dagis för vuxenmongos och samhällsoutcasts som jag, som inte klarar av att ha ett riktigt jobb på grund av att de är för weird. Jag själv ligger någonstans på gränsen.
Ibland när jag är ute och går så möter jag de som "jobbar" där. Vi går förbi varandra på trottoaren, och jag våra blickar möts. De ser min färgglada mössa och min skidjacka som jag använder trots att jag inte åker skidor, och i deras ögon kan jag se vad de tänker. Att jag är en av dem. Likt de gröna små gubbarna i Toy Story så drar de in mig i sitt gäng, men jag är inte helt säker på att jag bör vara där. Även om jag ju trots allt är en av dem. Åtminstone lite grann.
 
 
Det märkliga är att samma sak händer när jag går i i de extremt trendkänsliga hipsterkvarteren på södermalm. Människan på gatan ger mig samma blick. Att jag är en av dem. Hur kan det komma sig? Vad är kopplingen?
 
Och då slog det mig. Kulturell appropriering. Hipsters har tagit den autistiska kulturen och gjort den till sin. Varför är det ingen som har sagt något? Försöker media mörka detta? De mest politiskt bajsnödiga människorna i Sverige, de som skriker högst när vita människor twerkar, käkar pizza och klär ut sig till indianer på maskerad, de är inte ett dugg bättre själva. Vi måste prata om den autistiska approprieringen.
 
 
Hörrni hipsters! Sluta ha intressen som är smalare än era jeans, det är vår grej! Vad vet ni om att bygga modelljärnvägar och färgsortera alla sina kläder?
Vi autister var först med stickade tröjor och tveksamma frisyrer. Vi var först med illasittande jeans och att ha en mössa som sitter snett på huvudet. Min Legolandtröja är inte ironisk!

Mest omtyckta inläggen

Jonathan Tengwall

Det var skit, men det var bra skit

Nej jag har inte skrivit något på typ två veckor. Det är det som händer när...

Jonathan Tengwall

Då säger jag upp mitt medborgarskap

Vår största profil slutar i landslaget efter EM, nämligen Erik Hamrén. Hehe...

Jonathan Tengwall

FLASH: Jag har börjat spela Pokémon

FLASH: Jag har börjat spela Pokémon. Belgien-Irland börjar om ca 20 sekunde...

Jonathan Tengwall

Det här är ingen jinx, det är en kärleksförklaring

Jag är med i ett par tipsgrupper, och jag tycker ändå att det har gått gans...

Blogg

Det mest autistiska jag någonsin har gjort

 
Hej vänner. Det var ett tag sedan sist. Men nu till det viktiga.
 
Igår natt såg jag en tweet. Inget konstigt med det. Författaren till tweeten hävdade att "för varje snygg kille finns det tio snyggare tjejer"
 
 
 
En helt vanlig tweet med bra respons. Men det var siffrorna som intresserade mig. Är det rimligt att tro att det går tio snygga tjejer på en snygg kille? Är det ens möjligt? Det är det vi ska ta reda på nu.
 
Ekvationen är K=10T. 1 snygg kille = 10 snygga tjejer. Det finns en del problem med detta påstående.
 
1. "Snygg" är ytterst personligt och subjektivt. Men för enkelhetens skull så får vi försöka utgå ifrån konventionella skönhetsnormer i det svenska samhället.
 
2. Mellan vilka åldrar kan man kallas för snygg? Detta är förstås också svårbestämt, men för att ha några siffror att utgå ifrån använde jag mig av SCB:s statistik på svenska medborgare i åldersspannet 15-59.
 
Nu när vi har satt upp de två reglerna så kan vi börja räkna. Enligt SCB så fanns det 2 873 602 män i "snyggålder", och 2 754 398 kvinnor i "snyggålder". Det betyder att på varje man så går det ca 0.96 kvinnor. Redan här svävar teorin i fara eftersom att männen är fler.
 
Den totala folkmängden i Sverige år 2015 var 9 851 017, och 4 223 017 av dessa var i "snyggålder". De utgör ca 43% av den totala befolkningen. 
 
Nu till själva kärnan i problemet: Hur många människor i snyggålder är egentligen snygga? Och stämmer ration K=10T?
Låt oss säga att alla tjejer i snyggålder är snygga, för sakens skull. Det skulle isåfall innebära att en tiondel av detta var antalet snygga killar som finns, det vill säga 275 440 stycken. 
Det låter inte helt omöjligt att det skulle finnas 275 00 snygga killar i sverige, det kanske är en hyfsat rättvis bild rent utav. Däremot att det finns 2 754 398 snygga tjejer, 2,75 miljoner, är det rimligt? 
Jämfört med det totala antalet kvinnor i Sverige 2015, 4 920 051. Då är ration 0,56, dvs mer än varannan levande kvinna i Sverige är snygg. Jag vill inte vara den som är den, men det låter inte helt rimligt.
Ponera att du ställer upp alla levande kvinnor i Sverige på rad, och mer än varannan skulle då vara snygg. Detta inkluderar barn och gamla. Jag tror inte det är realistiskt att anta detta. Och därmed spricker ekvationen och teorin. Givetvis utgår detta ifrån mina möjligen godtyckliga uppskattningar om vad som anses vara en snygg person, och det finns en felmarginal som skulle kunna vara ganska stor, men den felmarginalen känns ändå inkluderad i själva uträkningen i alla fall.
 
För att ta upp några andra sätt att angripa problemet: "För varje snygg kille finns det tio snyggare tjejer".
Detta betyder alltså att Sveriges snyggaste kille toppas av TIO tjejer som är objektivt snyggare än honom. Detta skulle givetvis kunna vara sant, ingen vet ju trots allt hur snygga de absolut snyggaste människorna i Sverige är, och inte heller vilka dessa människor är. De kanske alla bor i en stuga i skogen utanför Arjeplog.
Så vi köper att detta påstående gäller för den snyggate killen i landet. Men att detta samband sedan skulle hålla i sig för varje kille i nedåtstigande led från den allra snyggaste - inte särskilt troligt. Återigen förs här in en brasklapp för att ingen kan riktigt bedöma hur snygga människor är.
Det går att komma runt detta genom att hävda att om det finns tio tjejer som är snyggare aän den snyggaste killen, då är dessa tjejer även givetvis snyggare än den näst snyggaste killen, vilket gör att påståendet stämmer i teorin. Men å andra sidan så gör det påståendet ytterst redundant i sammanhanget.
 
Nu till den kanske viktigate frågan: Varför i helvete har jag skrivit allt det här?
Känner jag mig kränkt som kille av det här påståendet? Nej det kan jag inte påstå. Det är 
en helt vanlig twittertjej-tweet, sådana ser jag många gånger om dagen flyga runt på nätet.
Har jag en personlig beef eller relation till personen som skrivit tweeten? Nej, jag vet inte vem det är och har aldrig sett henne tidigare.
 
Svaret är helt enkelt att jag gillar siffror. Jag gillar att räkna. Jag såg ett matematiskt påstående och gick igång på utmaningen. Tro det eller ej, men min enda ingång till hela det här inlägget är rent matematisk.
Ni kanske tror att det här är en anomali i mitt liv, men icke. Det här är bara toppen på isberget. Så fort jag ser en sifferkombination, vilken som helst, så börjar min hjärna omedelbart gå på högvarv och räkna åt alla möjliga håll. Så ser mitt liv ut, om det är någon som undrar varför jag har svårt att få saker gjort ibland.
 
I slutändan så kommer förmodligen ingen alls förutom jag att tycka att det här är kul eller intressant. Och det är helt rimligt.
 
Det enda som är helt absolut med hela inlägget, är att det här är det mest autistiska jag någonsin har gjort.
 

 
Här är de SCB siffror jag använt till uträkningarna: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningR1860/table/tableViewLayout1/?rxid=ec087305-6499-408c-a724-595004a3bd99
 
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningR1860/table/tableViewLayout1/?rxid=ec087305-6499-408c-a724-595004a3bd99

Mest kommenterade inläggen

Jonathan Tengwall

Skrällar, rövar och rumäner

Tadai ma! Jag är tillbaka. Igår var jag bort a på ett väldigt viktigt uppdr...

Jonathan Tengwall

The party don't start til' Lasse walks in

Sverige, Sverige, Sverige. Jag ändrade mitt 1-1 tips till 2-1 igår för att ...

Jonathan Tengwall

Vem hade inte luktat?

En av de saker som blivit synonymt med stora mästerskap de senaste tio åren...

Jonathan Tengwall

Dag 3: Reflektioner och hipsters choice. Normalfags, you can't sit with us.

Detta inlägg skrivs direkt efter Turkiet - Kroatien, vilket innebär att vi ...